Han vann storlopp redan som 16-åring.
I lördags lurade han proffsen igen och snyggade till sitt redan vassa V75-facit.
När Hagmyren bjuder på V75 med jackpot vill Kevin Oscarsson åter står i rampljuset.
– Jag kör två hästar i toppform så det ska bli väldigt roligt, säger ett av landets hetaste kusklöften.
Att spela Kevin Oscarsson när det vankas V75 har varit ett lönande koncept.
Lördagens skräll med Lobster’s Sam var ingalunda första gången som 21-åringen sköt värdet i höjden på landets stora streckspel.
Första gången var i februari 2014 när Oscarsson satte dit familjetränade Danielle som 57-oddsare och spelad på en procent på Solvalla.
I år har det blivit tre triumfer i travets elitserie och samtliga överraskningar.
Carro’s Girl hade nio procent av V75-insatserna på sig på Halmstad i februari, Global Respons fem procent på Axevalla i juli och så lördagens vinnare, spelad på fyra procent.
Fyra segrar på 27 körda V75-lopp totalt.
Slutsatsen måste bli att Kevin Oscarsson är en underskattad kusk.
Eller åtminstone har varit, i takt med framgångarna har 21-åringen allt flitigare målats upp som ett av svensk travsports stora framtidsnamn.
– Det är smickrande att få höra och sporrar mig väldigt mycket. Jag hoppas verkligen att de har rätt, och jag jobbar så hårt jag kan för att det ska stämma.
Blir det inte en jobbigt att få press på sig?
– Nej, för mig är det en väldigt bra grej. Då vet man att folk lägger märke till en. Jag tycker mycket bättre om att köra en storfavorit än en skräll. Men att köra skrällar som vinner gör ju inget…
Mamma hade fel
Det började tidigt. När mamma Susanne Nordlander (numera Oscarsson) inte kunde slita sig från sin och maken Jims träningsrörelse och bara tog ut tre veckors mammaledighet innebar det att Kevin fick följa med till stallet redan som spädbarn.
”Tyvärr så har det nog blivit väl naturligt för honom att vara bland hästar och jag tror knappast han kommer att vara intresserad av det här när han blir äldre”, sade mamma Oscarsson till denne skribent i ett reportage i Travronden 1996.
En förutsägelse som visade sig uppåt väggarna fel.
– Jag minns det inte själv, men har fått berättat att när jag lärde mig att gå så satte mamma på mig en grimma med en longeringslina. Så fick jag springa tills det tog stopp. När mamma och pappa skulle kört fort så la de mig i vagnen så jag fick sova i en box. Så visst kan man säga att jag andats stall-luften i hela mitt liv, säger Kevin Oscarsson.
Planen att följa i familjens fotspår smiddes också mycket tidigt.
– Helt ärligt kommer jag inte ihåg när mitt intresse började, men det har alltid varit brinnande, aldrig halvdant. När jag var sju-åtta år fick jag min första ponny och jag var väldigt målinriktad redan då. Jag ville att det skulle skötas precis som pappas stall, skrev träningsschema till hästarna och satte upp.
”Jag är en riktig travnörd”
Efter flera synnerligen framgångsrika år som ponnykusk lyckades Kevin med något som torde vara tämligen unikt inom svensk travsport, att vinna ett stort årgångslopp som 16-åring.
Under sin första säsong bakom stor häst skrällde han nämligen hem Breeders’ Crown för tvååringar med familjeuppfödde Dreams Take Time.
– Jag minns nästan alltihop, från när vi anmälde och pappa sa att jag skulle få köra, till värmningen och själva loppet. Hästen var väldigt nära att galoppera efter 50 meter, sedan blev vi hängande en bit innan vi kom fram utanpå ledaren. 800-900 kvar kom favoriten Fascination och jag valde att släppa ner henne, sedan fick vi luckan 200 kvar och hästen speedade förbi. Men jag vet inte om jag blev så glad, jag var mer chockad. Där och då fattade jag inte hur stort det var.
Oddsindikatorn visade på 22 gånger pengarna och de närmast slagna var Björn Goop, Johnny Takter och Ulf Ohlsson.
Några av de idoler som Kevin Oscarsson haft under sin uppväxt.
– Det är ju så, jag har alltid suttit framför tv:n på lördagar och haft stenkoll på alla hästar och kuskar. Jag är en riktig travnörd som kollat upp allt om alla. Att man nu själv är en liten, liten bit på väg att försöka bli en av dem…
– Det har faktiskt varit några gånger som jag fått sätta mig ner och tänka efter för att inse att det faktiskt är så.
”Full gas”
För nästan på dagen ett år sedan lämnade Kevin Oscarsson familjestallet för Halmstad och Johan Untersteiner. Där går han nu mot sin särklassigt bästa säsong som kusk med snart två miljoner kronor inkört.
Nu står han snart inför nästa steg i karriären och en flytt till Halmstads-kollegan Stefan Persson som erbjöd arbetsuppgifter som passade bättre ihop med Oscarssons ambition att köra fler lopp.
– Jag trivs jättebra här och Johan ska ha en stor eloge för att han låtit mig åka iväg till de banor jag hunnit köra på. Men som jag jobbar nu med åtta passhästar blir det ändå svårt att hinna ibland och då passar tjänsten hos Stefan Persson, där jag i första hand ska ta hand om unghästarna, bättre. Det kommer att bli lättare för mig att planera resor.
Och det är just Stefan Perssons Global Respons (V75-1) som utgör den första av Kevin Oscarssons två chanser att sätta sprutt på lördagens V75-värde där helgens jackpot gör att 32 miljoner kronor förväntas i sjurättspotten. Från bakspår kan det vara upplagt för en repris från Axevalla i juli.
– När jag körde honom första gången i fjol så kände jag att det var en riktigt fin häst, men han var seg i benen även om vi lyckades vinna loppet. Han hade verkligen utvecklats till Axevalla och det drev otroligt för honom när jag vred ut till attack. Det var ett riktigt häftigt upplopp att få åka. Som hästen såg ut som fastlåst i lördags är han i samma form nu så jag hoppas förstås att det ska gå lika bra igen. Vi siktar på det, men jag är medveten om att det är 60 meter kortare upplopp på Hagmyren och det minskar våra chanser att hinna fram. Vi behöver lite tur, men sätter de andra upp tillräckligt hårt tempo är hästen bra nog att vinna.
Den andra styrningen är pappa Jim Oscarsson-tränade Explosive de Vie (V75-3) – hästen som gav Kevin hans fetaste prischeck i karriären när ekipaget slutade tvåa bakom Nuncio i Jubileumspokalen på Solvalla. En andraplats värd 400 000 kronor.
– Han är grymt fin för dagen och var inte sämre i Sundsvall senast, det var bara omöjligt att ta något till slut när det gick så fort. Nu är han äntligen ute över sin favoritdistans och då är det full gas som gäller.
Full gas till spets?
– Ja, vår chans att vinna loppet ligger i att komma dit. Men vi har ju flera riktigt snabba hästar invändigt om oss så det mest troliga är väl att någon lyckas fånga upp oss. I så fall får jag försöka krypa ner i rygg på ledaren. Men skulle vi lyckas nå ledningen så tror jag att han blir svårpasserad.
