Reducerade system 1

Kapitel 1          Kapitel 2          Kapitel 3          Kapitel 4

Kapitel  1

Vad är det och varför ska man använda det?

Mitt namn är Johan Kubin och jag ligger bakom programmet Hjälp på traven!
( http://hpt.kubin.se ). I den här artikeln tänkte jag gå igenom grunderna vad gäller reducering av ATGs streckspel, och hur man skapar några enkla system i Hjälp på traven.

Låt mig börja med att säga att reducerade system inte är något magiskt som automatiskt kommer att göra dig till vinnare. Rent matematiskt har du aldrig större chans att vinna än det antal rader du lämnar in. Att använda ett datorprogram för att bygga reducerade system är dock ett väldigt kraftfullt verktyg för att enkelt plocka ut de rader du tror på och skippa resten. Som jag ser det finns det två olika grundtyper av reducering som har ett antal varianter:

Gruppering av hästar med villkor satta för hur många vinnare som ska finnas i respektive grupp. Följande är några exempel:

• ABCD-reducering (uppdelning i upp till fyra grupper, se utförligare beskrivning längre ner i texten)

• Utgångar (godtyckligt antal grupper med valfritt antal hästar i varje, används ofta för att komplettera exempelvis ABCD-reducering)

• Kusk/tränarreducering (kombinera valda hästar från en eller flera kuskar/tränare och sätt villkor på antal vinnare)

Reducering där man plockar ut enkelrader i ett intervall utifrån hur egenskaper hos hästarna summerar ihop över de olika loppen. Det kan låta krångligt, men det finns några bra exempel som förhoppningsvis klargör:

• Ranksumma (Den troligtvis vanligaste varianten. Varje häst rankas utifrån exempelvis vinnarodds och/eller streckprocent och summan av dessa rankpoäng sätter man intervall för).

• Radvärdereducering (man plockar bara ut de enkelrader vars beräknade utdelning kommer ligga i ett givet vinstintervall).

• Spårsummareducering (intervall för summan av vinnande hästars startnummer)

Man kan naturligtvis tänka sig många fler varianter på ovanstående, men det här var några exempel som jag tycker är representativa. Skillnaden är att den första typen fokuserar på egenskaper hos hästen, och den andra typen på egenskaper hos enkelraden.

Det förmodligen mest kända och spridda sättet att göra detta är genom det jag ovan har benämnt som ABCD-reducering, där man rankar sina valda hästar i upp till fyra grupper, beroende på hur stora man anser deras chanser att vinna är. Följande är en ungefärlig uppställning hur man kan tänka kring rankning.

·         A-Häst – En eller möjligen två hästar per lopp som du anser ha allra störst chans att vinna.

·         B-Häst – 0-3 hästar per lopp som du tror har stor chans att utmana en A-häst om segern.

·         C-Häst – Överraskning som möjligen kan blanda sig i segerstriden.

·         D-Häst – Storskräll.

Ovanstående är givetvis inga absoluta sanningar, men enligt min erfarenhet funkar den uppdelningen ganska bra. Om man inte gör stora system (flera tusen rader på V75) så är det oftast vettigast att nöja sig med A-, B- och C-Hästar.

Grunden för att plocka ut önskade rader med ABCD-reducering är att man vill lägga mer pengar på hästar man tror på än de skrällar man valt att ha med. Jämför med ett vanligt matematiskt system där alla valda hästar kostar lika mycket att ta med, oavsett om det är en potentiell spik eller en storskräll.

Diskutera gärna den här artikeln eller andra saker som rör reducering i forumet.

Kapitel 1          Kapitel 2          Kapitel 3          Kapitel 4