För Solvallas trotjänare Kjell Brandt är vardagen en kamp för att få fortsätta arbeta med det han älskar.
I fjol var han på gränsen till att tvingas sluta efter mer än 25 år som professionell travtränare.
– Det är fruktansvärt jobbigt ibland. Men jag är inte den som kastar in handduken i första taget, säger 59-åringen som startar två hästar inom onsdagens V86-omgång.
Knapprar man in Kjell Brandt på travsport.se går det att läsa att han har 17 hästar på träningslistan.
Det innebär att familjeföretaget som drivs tillsammans med frun Annika på Hårby Gård utanför Enköping går runt för dagen.
Värre var det i fjol när Brandt fruktade att han skulle tvingas lägga ner hela verksamheten.
– Jag var faktiskt riktigt orolig i somras. Vi hade väldigt många tomma boxar en tid. Sedan fick vi in några unghästar som räddade situationen, säger Kjell Brandt, ett namn som förmodligen är ganska anonymt för den stora travallmänheten.
På Solvalla, som han varit trogen hela livet, är det däremot få som inte känner igen den gulgröna dressen, det breda leendet och den hjärtliga stämman.
Att påstå att populäriteten bottnar mer i Brandts personlighet än hans sportsliga framgångar genom åren borde inte vara särskilt kontroversiellt.
Millennieskiftet utgör för tillfället halvtid i tränarkarriären och sedan dess har stall Brandt gjort 1 521 starter, vunnit 86 och kört in 6,7 miljoner kronor.
Ett snitt på knappt sju segrar och en halvmiljon per år.
De senaste fem säsongerna har varit magrare med fyra segrar och runt 400 000 kronor i snitt.
Detta i en tid då många kostnader kring att träna häst skjutit i höjden.
– Det är kämpigt. Jag har hållit på länge och försöker verkligen få det att gå ihop. Jag har ingen tro att jag ska bli rik på det här, men man måste kunna överleva och betala sina räkningar, förklarar han.
Tränar åt andra
För att klara det har det blivit nödvändigt att sammarbeta med andra tränare. Sammarbete som går ut på att Brandt tränar upp unghästar som sedan går vidare. En uppgift som rimligtvis borde kännas otacksam emellanåt.
– De senaste åren har jag haft hästar åt Stig H Johansson och Hans-Owe Sundberg. Det är klart att det är bra. Det går inte att stå med tomboxar. Jag får aldrig in några hästar annat än av kompisar eller sådana jag köper själv. Det är så det ser ut och då får jag finna mig i det. Ska jag överleva så måste jag ha hästar i boxarna och fylla stallet, säger Kjell Brandt som är noga med att följa de hästar han tränat upp.
– Det gör jag alltid, varenda start. På onsdag startar exempelvis Laurentius Romeo medan Sergeant Pepper ska kvala. Den senare är en väldigt trevlig häst som det varit mycket krångel med.
Det föranleder frågan om det funnits några blivande topptravare som gått igenom Brandts unghästprogram utan allmänhetens vetskap?
– Ska man gå tillbaka lite i tiden så är Gossip den första jag tänker på.
Gossip, en unghäststjärna som blev omskriven när Stig H Johansson valde att plocka ut henne mot hingstarna i Svenskt Travderby 1997. Efter seger i uttagningen slutade hon sexa i en rekordjämn final, på samma tid som vinnaren Remington Crown.
Numera är hon aktuell som mor till V75-bekantingen Gossip’s Winner.
Vrider man tillbaka klockan ännu längre så har Kjell Brandt faktiskt ett elitloppsdeltagande på sitt CV även om han är noga med att påpeka att det var Raymond Ström som stod som tränare för Horns Hooter under duons samarbete i mitten av 80-talet. Starten skedde 1984 i skuggan av vinnaren The Onion – för övrigt pappa till Gossip.
Blandade känslor
De senaste åren är Kjell Brandt mest förknippad med Middle East. Hästen han tidigt kallade ”den bästa jag har tränat”. Med 700 000 kronor intjänat såldes han till Kari Lähdekorpi vid årsskiftet.
– Det var tungt att bli av med honom, men vi tvingades sälja av ekonomiska skäl. Samtidigt hade det inte gått så bra som det borde under 2012, han hade mycket otur och drabbades bland annat av en hovbensfraktur på sommaren.
Att hästen gjort succé i sin nya regi och vann V75-lopp så sent som i lördags har naturligtvis gjort det hela ännu mer kännbart.
– Det är mycket blandade känslor. Alla mina närmaste säger att jag inte ska bry mig så mycket om det, men det är klart att man frågar sig varför hästen inte gick lika bra hos mig förra året. Han har bott här i sju år så miljöombytet gjorde säkert sitt. Hästen startade bara någon vecka efter att jag sålt honom och har varit ute fem veckor i rad, det visar i alla fall att han var bra i ordning och vältränad.
Hur ska då stall Brandt klara sig under 2013 utan sin stora stjärna kan man fråga sig?
– Jag sätter inte upp mål i den meningen att jag ska köra in si och så mycket pengar. Det är något jag har lärt mig genom åren. Det viktigaste för mig är att få vara frisk och kunna fortsätta jobba. Jag blev opererad för prostatacancer för fyra år sedan, faktiskt på dagen i dag (måndag). Nu är jag glad att jag har hästar och överlever. Jag tycker fortfarande att det är lika kul och hoppas att jag kan få fram någon som ska duga i större sammanhang.
Kanske finns denna någon i stallet redan.
– Min grupp med nyblivna treåringar ser faktiskt ut som den bästa jag har haft på länge. Visserligen gick en vidare till Johansson nyligen, men jag har fått behålla två fina märrar som är redo att börja starta inom kort. Det ser jag verkligen fram emot, säger Kjell Brandt.
Förhoppningsvis dröjer det i alla fall innan den där handduken kastas in och Solvalla blir en stor profil fattigare.
Det här berättar Kjell Brandt om onsdagens två V86-hästar:
– 9 Sweetchildofmine (V86-3) är en fin travare som gjorde några riktigt bra lopp förra året, men sedan några mindre bra i vintras utan att vi hittade någon riktig förklaring. Senast var hon bra igen och visade helt annat tryck sedan jag satt på skygglappar för första gången. Den dagen hon får framspår över kort distans i lämplig stokonkurrens så sitter nog första segern där, men den här uppgiften är för tuff och jag anmälde mest för att det inte skulle bli för långt mellan starterna. Hon får gå med helstängt huvudlag igen och smyga med mot lite pengar.
– 1 Ejnar Sjöhammar (V86-5) var bra i höstas, framförallt då jag vann med honom. I de senaste starterna har han inte varit sig lik och blivit alldeles för het. Senast drog han ner huvudet så mycket att han inte fick luft och därför kommer jag att sätta på en burk under hakan så att det inte ska upprepa sig. Dessutom ska jag testa ett nytt bett i värmningen för att se om han gillar det bättre. I träningen känns han jättefin och även om han vrickade sig i hagen inför en tilltänkt start nyligen så är jag övertygad om att formen sitter där. Läget är perfekt eftersom hästen är startsnabb och löper klart bäst på innerspår. Han har tagit båda segrarna från spets så jag vill gärna köra där den här gången. På sikt vill jag prova honom barfota och skulle banan bli riktigt mjuk så kanske vi testar redan nu. Han slipper i alla fall brodden fram som han haft i sina två senaste starter. Det är absolut den av mina hästar som V86-spelarna ska passa i första hand.
Robin Johansson
