Småttingar på Solvalla

Fritids på travbanan.
På Solvalla travskola föds drömmar om en framtid i sulkyn och de stora tävlingsstallen.
Men för de yngsta handlar det om samspelet med djuret.
– Jag vill aldrig köra lopp, jag skulle bli så nervös, säger sexåriga Tilde minuterna innan hon smidigt lotsar shetlandsponnyn Jerker runt konerna på träningsbanan.

En gång i tiden var Solvallas stallbacke en pulserande plats, ständigt fylld av tävlingshästar och professionella tränare.
I dag är det travskolan som skapar liv bland tomma stallbyggnader under de grå vardagarna.
En skola vars utveckling rektor Glenn Elo beskriver som ”explosionsartad” och som i våras nådde rekordsiffran på 174 elever.
Gymnasieklasser på förmiddagarna, kurser för allmänheten på kvällarna och däremellan fritids för barn så unga som sex år.
– Men du är ett undantag, egentligen är fritids från sju år, påpekar lärarinnan Isabella Wallin Hall för Tilde Hedström, yngst av fyra flickor i sin nybörjargrupp på tisdagar.
Fyra flickor som när terminen slutar vid jul ska ha tagit det första lilla steget in i sulkysportens värld och förhoppningsvis belönats med Svensk Travsports Järnmärke, beviset på att man klarat den inledande av fem kurser på vägen till att få köra ponny i ett riktigt lopp.
– Jag skulle gärna vilja köra lopp. När jag blir stor kanske jag ska börja som hästtränare, och hästtränare får köra lopp. För det har Bella fått göra, säger sjuåriga Ebba Kling bestämt från sin plats i vagnen bakom ponnyn Dino på väg till den stora körplanen.
Där snitslar ”Bella” upp banan på vilken de tre entusiastiska körsvennerna övar upp sina färdigheter.
Ett sjukdomsåterbud har decimerat den redan lilla gruppen denna eftermiddag.
Totalt under veckan går 30 barn på fritidset dit de skjutsas från närliggande skolor av travskolans lärare.
Att tisdagsgänget består av en kvartett flickor är inte representativt.
– Nej, vi har nästan lika många pojkar. En grupp är bara pojkar, de är inne på fjärde terminen. Men det beror inte på någon uppdelning, det har bara blivit så. Ofta är det kompisar som börjar tillsammans, säger Isabella Wallin Hall som håller i fritidsklasserna alla vardagar.
– Jämför man med andra travskolor så är 30 fritidsbarn väldigt bra. Men vi skulle klara att ta emot 50, påpekar Glenn Elo som tog över huvudansvaret för Solvallas travskola 1 september 2011 och hoppas kunna se fram emot ett historiskt år.

Från noll till körlicens på tre terminer
Om räkenskaperna stämmer kan nämligen 2014 bli första gången som verksamheten går ihop ekonomiskt, utan stöd från Solvalla.
– Jag har kört stenhårt på att vi ska kunna dra runt våra egna kostnader, och tack vare sponsring av strö och hö, mer elever och gymnasiet så verkar det som att vi ska kunna nå upp till det resultatet i år, säger Elo som ser stor möjlighet att kunna konkurrera med de populära ridskolorna både när det kommer till barn och vuxna.
– Det finns 360 000 hästar i Sverige, tror jag, och ridsport är väl den näst största hobbyverksamheten överhuvudtaget. Men travskolor vet inte så många vad det är.
– På våra kvällskurser är det samma tänk som på ridskolorna, man utför sin hobby, men det kostar en peng. Om man jämför med de ridhus som finns runtomkring så får man två timmar för samma pris som 45 minuter på ridhuset. Vi tar 140 kronor i timmen.
– Kommer man hit som helt oerfaren vuxen så ska vi erbjuda en prova-på-kurs. Fastnar du för travet får du gå vidare och i slutändan är mitt mål att du ska stå med licens i handen. Antingen som tränare eller kusk, den realistiska tiden för det är tre terminer, förklarar Elo som själv är lärare för gymnasieeleverna.

Brinnande intresse
En treårig utbildning i samarbete med Spånga gymnasium med trav tre dagar i veckan och tio veckors obligatorisk utlandspraktik. För närvarande har man tolv elever uppdelat på tre årskurser, men Elo ser framför sig betydligt större klasser.
– Jag tror att det kommer att växa rätt mycket. Det är en lärlingsutbildning där du får gymnasiekompetens med specialisering på trav. Du kommer att praktisera hos tio topptränare världen över, det innebär enorma möjligheter att få jobb efteråt. Vi har haft elever som varit hos Åke Svanstedt i Florida och på Grosbois i Paris, säger Glenn Elo som för tre år sedan modifierade den tidigare mer traditionella gymnasieutbildningen.
– Vi har kommit fram till att det inte fungerar med de här eleverna. De som söker sig hit är sällan några som lägger ner jättemycket tid på studier, istället brinner de för travsporten. De var med mig i går till Romme, kom hem halv ett på natten och var här sju på morgonen igen. De ringer själva och frågar om de får åka med när skolan har en häst som startar.
Att tävlingsbiten är en stor del av tjusningen är inget som chefen sticker under stol med.
– Jag tycker om att jobba med ungdomar och här kan jag även ha tävlingsstall tillsammans med ungdomarna, det tycker jag är kul.
Travskolans flaggskepp på tävlingsbanan heter Mr Turbo Triss som sprungit in 250 000 kronor de senaste två säsongerna och precis står i begrepp att göra comeback efter sommaruppehåll.
Skulle denne återfinna förra vinterns formtopp kanske det kan bli tungan på vågen för om skolan ska klara sitt mål gällande ekonomiskt oberoende 2014.

Roligast med Jerker
Men till tävlingar och riktiga lopp har de tre flickorna i fritidsgruppen långt.
Faktum är att ingen av dem verkar speciellt intresserad av den vuxna travsporten.
Istället är det möjligheten att få pyssla om en egen häst som lockar. Borsta, sela, klappa och duscha är obligatoriska moment vid sidan av själva körningen.
– Det är jätteroligt, speciellt när jag får ha Jerker, säger Tilde samtidigt som hon kämpar med att sela på skolans verkligen trotjänare, 17-årige shetlandsponnyn Jerker som sömnigt står blixtstill mitt på stallgången under hela den långa proceduren.
– Jag ska visa dig hur man kammar en hästsvans. Man tar svansen och drar den åt sidan, man får inte stå bakom, då kan den sparka, förklarar travfritidsets allra yngsta elev vars största klagomål verkar vara att hon får nöja sig med att åka till Solvalla på tisdagar.
– Det skulle vara kulare om man fick komma hit alla da’r.