Ska försöka låta bli att ta med hästar som jag vill ska vinna och fokusera på de som verkligen gör det istället. Tyvärr gör jag inte det varje gång utan blir uppspelt över startlistans emotionella inverkan och förblindas av känslorna som man får när man läser hästnamnen. Som exempel kan vi ta dagens V75 1. Henke Diablo gillar jag av olika anledningar, står ju bra till också. Nimbus och Viking Briljant gillar jag likaså men de har ju sämre positioner. För att inte tala om Kalypso Face med sina tre raka. Hopplöst läge men ett givet emotionellt streck. Axevallas långa upplopp är ju som gjort för att släppa in bakspårshästarna rabblar jag som ett mantra. Alltså har jag fyra streck redan och alla med enbart känslan av att jag vill att de skall vinna. Jag har dock inte satt streck för hästen som kommer att gå segrande ur striden. Vinner detta gör Jorma med Ardi Boko. Spik och bläddra vidare.
Vad jag egentligen försöker säga är att det är förbaskat svårt att inte dras med av sina känslor och förblindad missa en självklar spik och istället slösa med strecken och inte ha råd med garderingar där det krävs. Hur många omskakande gånger har inte det hänt…
Samtidigt är det just detta som är den djupa dynamiken i travspelandet. Att smacka in en segrande favorit som spik skapar goda förutsättningar för resten av systemet men skapar inte samma goa känsla i hypofysen som när man får in ett av sina emotionella streck. Och att hitta rätt mellan förnuft och känsla är inte lätt. Hela livet är ju en enda lång balansgång där emellan och tankarna kring detta har varit filosofiska spörsmål sedan urminnes tider. Men framgången ligger däruti. Att ha en utpräglad förmåga att veta när man skall låta sig styras av förnuftet eller känslan.
Det har inte jag…
DD1: Såbara favoriter och jag nöjer mig med att le åt True Advantage, men sätter inget streck för den. Inte Montgomery Hill heller. Nä jag klättrar neråt på streckstegen och hittar två sylvassa kusar som man helt glömt bort. Indigo Broline från innern och Nisse Bean från bricka nio. Dagens lås och jag skyndar vidare.
DD2: Avskyr Bergarn. Inte rent personligen men han vinner alltid när jag inte streckar och kör slaktfärdiga hästar när jag satsar mina pengar på honom. Idag får han ett streck hur som helst, men med mycket tveksamheter. Är oklar över om jag agerar förnuftigt eller känslomässigt i detta fall… Garderar hur som helst med High Leg som kommer njuta av det långa upploppet och Leader Tom som känns riktigt på gång.
1,9
4,5,10
Går denna in blir det ruskigt bra betalt.
Nicklas Svalmark
