Unik statistik inför V85 BJERKE 31 oktober 2026

V85 flyttar på lördag till den norska nationalarenan Bjerke.
En tusenmetersbana snarlik många svenska.
Men med en stor skillnad i det att man enligt norsk praxis kör medeldistansloppen över 2 100 meter istället för 2 140 meter samt sprintloppen över engelska milen istället för 1 640 meter.
Det förändrar anloppet upp bakom bilen med 40 extrameter att accelerera för spåren som håller lägst fart genom svängen.
I teorin ska det vara till fördel för invändiga startspår och det visar sig stämma med verkligheten.
Eftersom det inte finns någon tillgänglig spårstatistik från norska travbanor har vi gjort en egen sammanställning av individuella starter för de mest frekventa kuskarna på banan sedan 2020.
Så här ser underlaget ut:

Eftersom 866 starter motsvarar färre än 100 lopp över lång distans finns det inget statistiskt värde i att redovisa detta, men för framförallt medeldistans är urvalet stort nog att dra seriösa slutsatser.

Vi börjar med att titta på resultatet i råformat.

Bjerke – 2100 meter autostart

Spår 4 och 5 har högst seger- och platsprocent och är således att betrakta som de bästa startspåren, precis som på alla svenska tusenmetersbanor.

Bjerke – 1609 meter autostart

Här får vi en väldigt intressant avvikelse i det att spår 1 har allra högst segerprocent, samtidigt som spår 4-5 fortsatt har klart högst platsprocent.

För att sätta resultaten i perspektiv behöver vi jämföra med svenska banor och sedan harmonisera den totala segerprocenten till 100 för att spegla chanserna vid fulla fält. Att den totala segerprocenten blir klart högre än 100 beror på att alla lopp inte körs med tolv hästar, vilket i högsta grad gäller Bjerke.

Harmoniserad segerprocent.
Medeldistans autostart, spårtrappor och kallblodslopp inräknade.

När man harmoniserar segerprocenten till 100 får man direkt jämförbara siffror.
Dessa visar ett tydligt mönster: startspåren har större betydelse på Bjerke jämfört med svenska lopp.
Spår 1-5 och 9 visar alla tydligt högre segerprocent än i Sverige, medan övriga utgångslägen tappar.
Tittar man på ROI ser man att spår 5 och 4 är mest spelvärda, precis som i Sverige. Men återbäringen på Bjerke är högre vilket tyder på att de norska spelarna underskattar dessa toppspår ännu mer än sina svenska kollegor.

I en tidigare undersökning med ungefär en tredjedel så många lopp visade innerspåret på Bjerke 9,7 i harmoniserad segerprocent. Här syns värdet av ett större statistiskt underlag, då ”kurvan” nu liknar den svenska – som är hämtad ur Travfakta, gäller sedan 2010 och innehåller ett oerhört gediget underlag på närmare 50 000 lopp – i det att segerprocenten stiger stadigt upp till spår 5 för att sedan sjunka.
Men det finns en brist i jämförelsen som man behöver ta hänsyn till.
Det är att det numera inte är möjligt att söka spårstatistik för specifika tidsperioder i Travfakta.
Detta fungerade i våras då vi mätte upp en harmoniserad segerprocent från spår 1 i Sverige på 7,6 procent sedan 2023. Att siffran är en halv procentenhet större i det här materialet beror inte på att underlaget mellan 2023-2026 var för litet (9 488 lopp) utan högst sannolikt på att andelen spårtrappor ökat enormt de senaste åren vilket drar ner segerprocenten för spår 1.

Innerspårets segerprocent på 9,0 kan jämföras med Sveriges bästa innerspår på Bergsåker där motsvarande siffra enligt samma kriterier är 9,1 procent.

Tittar vi på 1 609 meter får vi nöja oss med ett underlag motsvarande drygt 500 lopp, vilket blir mindre pålitligt.

Harmoniserad segerprocent.
Kort distans autostart, spårtrappor och kallblodslopp inräknade.

Här sticker Bjerke verkligen ut i det att innerspåret inte bara är mycket bättre än vanligt utan det startspår som vinner allra mest. Ska man hitta någon motsvarighet i Sverige får man gå till Elitloppet där starten också släpps vid 1 609 meter och bilen dessutom kör snabbare.
Men på Bjerke är det aningen paradoxalt att innerspåret är bättre över 1 609 meter än 2 100 meter då anloppet blir nio meter kortare.
Att ROI är väldigt högt för spår 12 kan man i princip bortse ifrån eftersom materialet bara innefattar 76 lopp och 2 vinster.
Det begränsade underlaget på bara en dryg tredjedel jämfört med medeldistans gör att dessa resultat ska tas med en nypa salt.

Spelarnas förväntningar
Eftersom den här sammanställningen innehåller samtliga odds, och inte enbart vinnaroddsen, blir det möjligt att gå på djupet och verkligen se hur spelarna bedömer startspåren mot varandra. Det blir bara meningsfullt över 2 100 meter och ger en spännande inblick i vad spelarkollektivet ”tror” att varje startspår är värt jämfört med det faktiska utfallet.
Alltså, vi har räknat om alla individuella odds till spelarnas förväntade segerprocent för varje utgångsläge och jämfört med hur det blev i verkligheten.

Utfall jämfört med chansvärdering.
Harmoniserad segerprocent

Att jämföra den faktiska segerprocenten med den förväntade på detta sätt ger ett mer robust resultat än att kolla på ROI – där man enbart tar hänsyn till vinnaroddsen och enstaka skrällar får extrem påverkan så länge det statistiska underlaget inte är tillräckligt omfattande.
De sammantagna oddsen visar alltså att spelarna bedömer spår 2-5 som bäst och ganska likvärdiga, med spår 2 i topp med 10,64 i förväntad segerprocent vid fulla fält på tolv hästar.
Det avviker bara med 0,25 procentenheter mot verklighetens utfall på 10,39 procent. Gällande spår 3 är man ännu närmare det verkliga utfallet, men för spår 4 och 5 ser det helt annorlunda ut.
Skillnader på 2,11 respektive 2,39 procentenheter visar att spelarna kroniskt underskattar vinstchanserna från dessa utgångslägen, samtidigt som man överspelar många andra spår, i synnerhet 8 och 11.
En undersökning av svenska spelares förväntningar skulle sannolikt ge liknande resultat på många banor.

Summering: innerspåret klart bättre än vi är vana vid i Sverige, i synnerhet över sprinterdistans.
Över medeldistans är det extra viktigt med ”bra” spår då segerandelen från spår 1-5 är betydligt högre än i svenska lopp, samtidigt som spår 4 och framförallt 5 är kraftigt undervärderade och ger högt spelvärde.

Hamre dominerar
Då tittar vi vidare på hur kuskarna i materialet som även är med på lördag har presterat på Bjerke sedan 2020 och eftersom lördagens omgång enbart innehåller autostartslopp har vi plockat ut dessa.

Kuskstatistik Bjerke autostart 2020-2026

Frode Hamre är överlägsen gällande segerprocent och ligger även i topp i ROI, vilket visar att han trots sin dominans inte blir överspelad.
Tittar man lite på vilka utgångslägen kuskarna har på lördag finns det en intressant aspekt gällande 1 Jaguar Godiva i V85-1.

Tom Erik Solberg från spår 1 över 1609 meter auto på Bjerke sedan 2020:
18 starter: 7-0-2
Segerprocent 38,9
ROI 113

Vinna eller försvinna verkar vara spetsspecialisten Solbergs motto från detta utgångsläge där han alltså ståtar med skyhög segerprocent.

Spets och spurtdata
Kan då Jaguar Godiva försvara sitt förmånliga innerspår?
Vi tittar på HTS-tider första 150 meterna.
Datan gäller enbart lopp i Sverige.

V85-1
Snitt – tre snabbaste öppningarna
1 Jaguar Godiva – 1.05,2 (2,7) spår: 4-4-2
2 Hickovelocissimo – 1.03,5 (1,3) spår: 5-5-2
3 Great Old Dance – 1.08,8 (7,0) spår: 8-2-1
4 J.C. – 1.03,7 (1,3) spår: 5-5-4
5 Leverage – 1.06,0 (2,3) spår: 5-7-8
6 Jackson Trot – 1.03,3 (1,0) (1 öppning) spår: 4
7 Hercules Godiva – 1.06,4 (5,0) (1 öppning) spår: 5
8 Legligin – 1.03,8 (1,7) spår: 5-4-1

Snabbaste uppmätta öppningstid
1 Jaguar Godiva – 1.04,2 (Umåker 2025-09-10) spår 4
2 Hickovelocissimo – 1.03,1 (Solvalla 2025-12-17) spår 5
3 Great Old Dance – 1.07,6 (Solvalla 2026-08-19) spår 8
4 J.C. – 1.02,8 (Solvalla 2026-05-15) spår 5
5 Leverage – 1.05,5 (Romme 2025-02-23) spår 5
6 Jackson Trot – 1.03,3 (Färjestad 2026-08-31) spår 4
7 Hercules Godiva – 1.06,4 (Bergsåker 2026-03-10) spår 5
8 Legligin – 1.03,6 (Solvalla 2026-08-19) spår 5

Med tanke på bana och kusk ska det inte vara omöjligt i alla fall, även om Hickovelocissimo och J.C. visat högre fart första 150 meterna.

Vi rundar av med att undersöka det andra lopp i omgången där det finns ett meningsfullt HTS-underlag, nämligen gulddivisionen.

V85-4
Snitt – tre snabbaste öppningarna
1 Baron Tilly – 1.06,4 (6,0) spår: 5-5-2
2 Daim Brodda – 1.01,9 (1,3) spår: 5-2-4
3 Before Takeoff – 1.02,7 (1,3) spår: 1-4-4
4 Xanthis Harvey – 1.02,8 (2,3) spår: 1-1-5
5 Charron – 1.06,7 (4,3) spår: 3-5-1
7 Crown – 1.03,5 (3,0) spår: 4-4-7
8 Clarissa – 1.05,3 (5,0) spår: 1-2-5

Snabbaste uppmätta öppningstid
1 Baron Tilly – 1.05,4 (Åby 2026-08-15) spår 5
2 Daim Brodda – 1.01,0 (Åby 2026-05-09) spår 5
3 Before Takeoff – 1.02,1 (Bergsåker 2025-10-15) spår 1
4 Xanthis Harvey – 1.02,5 (Romme 2025-11-01) spår 1
5 Charron – 1.06,6 (Solvalla 2026-05-31) spår 3
7 Crown – 1.02,5 (Solvalla 2024-05-26) spår 4
8 Clarissa – 1.04,7 (Solvalla 2024-10-12) spår 1

Ska man gå efter hur hästarna öppnat på svensk mark är det svårt att se Daim Brodda missa ledningen.

Men alla lopp avgörs inte i starten och vi försöker mäta spurtkapacitet genom att titta på hästarnas snabbaste slutvarv.

Snitt av tre snabbaste uppmätta slutvarv V85-4 (prestationstider)

Snabbaste uppmätta slutvarv – prestationstider

Charron har det bästa snittet trots att han ”bara” har snittplaceringen 2,3 – ett tecken på att han varit ute i stenhårda gäng där vissa konkurrenter varit ännu snabbare.
Motsatt gäller Baron Tilly vars slutvarv varit snabbast i fältet i alla tre mätningar och imponerande nog gick fältets allra snabbaste slutvarv i Harper Hanovers lopp över tre kilometer.