Förra sommaren svävade hon mellan liv och död efter en ridolycka på Åbytravet.
På torsdagen körde hon kvallopp.
Malin Asklund har mot alla odds tagit sig tillbaka till travbanan.
– Jag tar körningen först och börjar med montén om en till två månader, säger den målmedvetna 33-åringen.
Det var den 19 juni förra året som olyckan var framme. Hästen som Malin Asklund tränade under sadel inne på Åby snubblade och gick omkull och hon slungades till marken med svåra skallskador till följd. I veckor låg hon medvetslös på sjukhuset och läkarna sa till hennes anhöriga att förbereda sig på det värsta.
– Efter att jag hade opererats sa de till mamma och pappa att chanserna inte var goda för att jag skulle vakna upp igen, för jag var så himla svårt skadad, men efter nästan en månad vaknade jag, berättar Malin, som trots olyckan aldrig tvekade på att fortsätta med hästarna.
– Jag har bara väntat och väntat för jag ville verkligen komma tillbaka och det var hur kul som helst, verkligen jättekul, att köra i går.
Hur var det att vara tillbaka just på Åby där olyckan inträffade?
– Jag försvann ju med en gång när olyckan hände så jag kommer inte ihåg något av det.
Hur har vägen tillbaka sett ut?
– Jag ville komma igång direkt när jag vaknade upp. Det har gått rätt så fort faktiskt men jag har kämpat mycket också. Bland annat har jag gått hos en logoped för att lära mig att prata och skriva bättre för det tappade jag när jag skadade mig. Men det har blivit mycket bättre under året och nu känns det väldigt bra med det mesta, allting känns nästan som förut.
Även fysiken?
– Jag är stark! Jag har tränat väldigt mycket och nu tränar jag nästan sju dagar i veckan.
Opererades igen i februari
Malin började köra häst i träning igen redan i höstas men ridningen fick hon vänta med eftersom en stor bit av skallbenet var borta.
– Jag opererades igen i februari. Fram till dess var ”halva huvudet” borta. Jag fick börja rida igen två, tre veckor efter att huvudet var tillbaka.
Hur ser ditt liv ut just nu?
– Jag rider och kör jobb med våra egna hästar och jag har börjat spela lite handboll igen också. Det älskar jag och det ska jag fortsätta med i sommar. Sedan så jobbar jag på Åby 25-30 timmar i veckan. Jag får inte börja jobba heltid riktigt än för jag behöver mer vila än innan olyckan.
Det låter inte precis som att du ligger på latsidan…
– Nej det gör jag väl inte. Jag börjar närma mig mitt gamla liv och det känns bra.
Ola Johansson
