Elitloppshelgen är över.
Nu tar Mantorp över V75-pinnen.
En bana där det brukar löna sig att lägga slantarna på en karismatisk Jägersrotränare.
– Det är absolut ingen slump att det gått så bra för oss på Mantorp. Underlaget där passar mina hästar perfekt, säger Lutfi Kolgjini.
Han är nästan alltid med och hugger när de största prischeckarna delas ut.
Men under helgens festligheter på Solvalla var Lutfi Kolgjini ovanligt anonym.
Visst kvalade han in sin elitloppshäst Sebastian K. till finalen, men där slutade man i det slagna fältet.
Istället fick stallet nöja sig med segrar i två av helgens mindre lopp samt ett par mersmakande andrapris.
– Sebastian fick ett väldigt tufft lopp i försöket som tog på krafterna till finalen. I övrigt tycker jag att hästarna gick bra, men att utdelningen blev dålig. Vi borde ha vunnit fem-sex lopp för att jag skulle ha varit helt nöjd, men helgen var ändå fantastisk, som vanligt, säger Kolgjini som inte tvekar till när det kommer till höjdpunkterna för egen del.
– Olympic Kronos insats som var enorm trots att han inte vann och att Adrian (Lutfis son) fick vinna morgonloppet och visa upp sig för elitloppspubliken med en perfekt styrning. Det värmde.
Över 29 000 människor var på plats under elitloppssöndagen och just att koncentrera de största evenemangen och framförallt prispengarna till några få banor är något Lutfi Kolgjini pläderar starkt för.
– Satsa stenhårt på storstadsregionerna; Skåne, Stockholm och Göteborg. Där finns kapitalet och de flesta människorna. Det är där man måste göra sporten så intressant som möjligt för att skapa nya hästägare. Det är enda chansen om den här sporten ska överleva på sikt. Nu gör man tyvärr tvärtom, blir det kraftfulla svaret på frågan om ett recept för att utveckla travsporten i Sverige.
Stora framgångar på Mantorp
Något storstadstrav blir emellertid inte denna lördag.
Däremot en extra stor check, i fyraåringsloppet Ina Scots Ära (V75-7) där 300 000 kronor väntar vinnaren. Kolgjini var på vippen att lägga beslag på den i fjol då Kaffir Face med en enorm insats från ledningen underskred svenska rekordet på 1.12,2a/2 140 meter, men fick se sig nedspurtad av Deuxieme Picsous.
I år har han ett ännu vassare vapen i superlöftet 3 Opitergium.
– Det går inte ens att jämföra de hästarna. Opitergium är många meter bättre, på samtliga distanser, klargör Kolgjini om hästen som närmast slutade trea i Kungapokalen efter en heroisk insats.
– Han tränas annorlunda än mina andra hästar eftersom han är så stor och inte behöver så mycket teknikträning. Det är mest långdistansjobb på raksandbanan, men jag körde ett kvickare test i tisdags på 1.14/1 000 meter, då var allt perfekt.
Därmed är det inte svårt att räkna ut hur synen är på segermöjligheterna.
– Jag kommer att köra som på Åby så får vi se om någon vågar svara oss. Men det spelar nog ingen roll. Jag räknar med att han vinner om inget oförutsett inträffar.
Kaffir Face insats i fjol var ingen tillfällighet. Faktum är att stall Kolgjinis hästar verkar trivas extra bra i Östergötland.
Under de senaste två säsongerna har man startat 31 gånger på Mantorp med 9 segrar som facit.
En imponerande procent och ännu mer anmärkningsvärt eftersom oddsen i regel varit höga, ett tecken på att flera prestationer varit över förväntan.
Faktum är att den som spelat på alla Kolgjini-hästar på Mantorp under 2011-2012 mer än fördubblat sitt kapital. En hundring satsad per starthäst skulle ha gett en nettovinst på 4 280 kronor.
– Det hade jag inte en aning om, men det var roligt att höra. Och jag förstår varför. Mantorp är en av Sveriges absolut bästa banor som alltid är fast och fin. Den är perfekt för hästar som kräver mycket fäste vilket mina ofta gör. Så det är garanterat ingen slump.
Travar plötsligt klockrent
Ska trenden hålla i sig så borde Kolgjini även kunna sätta dit någon högoddsare och speciellt 6 Eliott Hall (V75-3) låter det extra positivt på.
– Han är mycket uppåt i jobben nu. Av någon anledning så travar han plötsligt klockrent i jobben och känns smidigare än förut, utan att vi ändrat något. Det är också en häst som är helt beroende av fäste vilket är grundförklaringen till hans många galopper. Det får han på Mantorp och därmed vill jag varna för honom den här gången. Taktiken blir nog offensiv här också, det är en häst som gillar att sköta sin fart själv.
Svåra lägen handikappar stallets övriga två deltagare, men Lutfi Kolgjini låter ändå inte helt uppgiven när han avrundar samtalet med sin syn på deras möjligheter.
– 12 Onice Axe (V75-5) trodde jag mycket på efter segern i debuten hos oss, men det har inte slagit in. Adrian körde helt enligt mina order när han tog spets och släppte senast, men tyvärr var det till en favorit som var urusel för dagen och hon fick alla chanser förstörda. Hästen såg i alla fall fin ut och jag inbillar mig att det var ett besked att formen sitter där igen. Hon tävlar barfota igen och härifrån får vi smyga. Det kan vara en jätterysare om det löser sig.
– 12 Ouch (V75-6) var oväntat bra senast eftersom han varit ifrån rätt så länge för en förkylning inför den starten. Han har skött sina jobb på bra sätt efter det och borde normalt vara ännu vassare nu. Däremot är ju spåret iskallt, speciellt nu när det går så fort så det ska till mycket tur för att komma in i matchen. Han gick barfota runt om på Bjerke och kommer att tävla så här också.
Robin Johansson
