Två starthästar i stallet. Båda är i kanonform. Stephanie Werder har fått en flygande start på året och hoppas succén ska fortsätta när duon nu dyker upp på V86®.
Stephanie J Werder beger sig på utflykt mot huvudstaden den här onsdagen.
Med sig har skånskan två hästar som verkligen visat framhovarna på sistone. 2 Ten O’Clock (V86-2) har på kort tid tagit två raka imponerande segrar och stallkompisen 9 Dancing Days (V86-6) skrällvann nyligen på V75®. Nu dyker duon upp på V86® som Solvalla delar med Bergsåker.
Femåriga Ten O’Clock var segerlös i karriärens första 28 starter men sedan stoet kom till Werders stall i höstas tycks en förvandling ha skett. Hästen spräckte segernollan i början av februari och följde, bara några dagar senare, upp med en ny fullträff då hon vann överlägset från ledningen.
– Ten O’Clock har det blivit jättebra för nu. Det är mycket som har ändrats för hästen, hon har ändrat foder, träningsupplägg, ja allt egentligen. Sedan behövde hon lite längre tid på sig än vad vi hade hoppats på först, men det har vi å andra sidan fått betalt för nu, säger Stephanie och fortsätter om den imponerande insatsen senast:
– Ja, det var som en helt ny häst. Någon pusselbit måste ha landat på rätt plats, jag tror det är en kombination av allt det som vi jobbat med.
Det var bara fyra dagar mellan de båda segrarna. Kan de täta starterna rentav fört hästen framåt ytterligare?
– Ingen aning egentligen. Jag råkade ju dubbelanmäla senast…så både ja och nej kan man kanske säga. Det är bra med täta starter, samtidigt måste benen hålla på hästen, men hon verkar ha hittat stabiliteten med den benskörhet som hon besvärats av förut, man märker inget alls av det nu.
Det är andraspår i voltstart nu, hur funkar det?
– Jättebra. Hon är snabb ut därifrån, så vi var jättenöjda med det. Sedan behöver hon egentligen inte ha någon ledning för hon går bra från kön också, men hon har ju gått väldigt bra i ledningen två gånger nu så vi hoppas hitta dit igen, säger tränaren som också berättar om en tänkbar balansändring:
– Vi ska testa lite lättare balans i ett banjobb inför den här starten, båda hästarna ska gå tillsammans. Sedan skulle vi egentligen vilja testa en jänkarvagn på Ten o’Clock men nu när det är voltstart så får vi ju inte ha det. Men det ska bli kul med den lättare balansen, det har hästen inte haft förut, vi får testa så får vi se exakt hur det blir på onsdag.
Vi måste tro på bra segerchans igen helt enkelt?
– Det är klart det är mycket som ska klaffa, men jag utgår från att båda kommer hålla samma form som de gjort en tid nu och är det så kan det bli skoj.
Spåret är ett jätteplus
Den andra hästen som Jägersrotränaren har med sig till Solvalla är alltså Dancing Days.
Stoet har stått för fina prestationer en längre tid och slog till på Axevalla i slutet av januari till med en för spelarna överraskande seger på V75. Men när hon senast, på Åby, provade lyckan på rikstoton på nytt räckte det inte efter en tung resa först i andraspår.
– Hon gillar inte dödens bara. Det hade inget med att göra huruvida hon orkade eller inte, utan hon går inte från dödens, det är den enda positionen som hon inte gillar. Med facit i hand skulle vi nog laddat iväg direkt och då kunde vi fått rygg ledaren, men det är också lätt att säga i efterhand. Det är en häst som har en speed och använder man den direkt är hon mer som en ”vanlig” häst till slut, men kan man behålla den speeden så går hon bättre än de flesta andra till slut.
Segern näst senast togs efter virvlande avslutning.
Med tanke på hästens spurtstyrka och speediga egenskaper, är kanske bricka nio bakom bilen över kort distans ändå inte så pjåkigt?
– Ja, det tror jag är ett jätteplus. Vi blev jätteglada när vi fick se att vi fick det spåret. Jag hoppades på spår nio till tolv…helst tolv…där har hon ju vunnit från tidigare, skrattar Stephanie som tillägger:
– Sedan tycker jag det generellt har varit svårt att få elitkuskarna på hästarna på sistone, men nu har jag Ken Ecce och han känner hästarna och det tror jag också är ett plus här.
Det låter med andra ord som om Dancing Days också är segeraktuell?
– Ja, alltså, det kan bli tufft med tanke på att vi möter Katja Melkkos häst (4 Yucatan Diamant reds. anm.) som verkar vara en riktig värsting. Jag vet inte hur den kan öppna men förhoppningsvis kan den göra jobbet där framme, så hoppas jag att vi kan ge den en match till slut. Samtidigt skulle det inte vara dåligt att vara tvåa bakom en sådan häst heller.
Förutsättningar finns för en trevlig utflykt till Solvalla?
– Ja, vi hoppas det. Det blir en sen kväll, men man får väl sova över i så fall…, avslutar Stephanie J Werder.
